Vildsvinet i vingården : valda skrifter (e-bok)
Lägg till önskelistan
Martin Luther (författare)

Vildsvinet i vingården : valda skrifter e-bok

105 kr
(0)
Luther har ansetts vara ett geni på det religiösa planet, som återupptäckte evangeliet, och en hjälte på det personliga planet, som stod upp emot både påven (som kallade honom ”ett vildsvin i Guds vingård”) och den tyske kejsaren. Som författare var han sarkastisk, fyndig, djupsinnig och trösterik. ”Det har aldrig funnits en mer kraftfull författare än Luther, och det är svårt att hitta någon annan som så perfekt förenar den populära och intellektuella stilen och enkelt sunt förnuft med så m...
105 kr
Författare Mikael Mosesson (översättare), Martin Luther (författare), Gustav Norrman (översättare)
Utgiven 1 januari 2017
Genrer Fackböcker, Filosofi Och Religion
Språk Swedish
Format epub
Kopieringsskydd Vattenmärkt
ISBN 9789187593710
Luther har ansetts vara ett geni på det religiösa planet, som återupptäckte evangeliet, och en hjälte på det personliga planet, som stod upp emot både påven (som kallade honom ”ett vildsvin i Guds vingård”) och den tyske kejsaren. Som författare var han sarkastisk, fyndig, djupsinnig och trösterik. ”Det har aldrig funnits en mer kraftfull författare än Luther, och det är svårt att hitta någon annan som så perfekt förenar den populära och intellektuella stilen och enkelt sunt förnuft med så mycket originalitet, kraft och genialitet.” Leopold von Ranke ”I ymnighet och ordrikedom och i stilens mästerlighet kan han endast jämföras med Shakespeare.” Roland H. Bainton Boken innehåller: De 95 teserna (1517) är ett av världshistoriens mest kända och inflytelserika dokument. Reformationens oåterkalleliga startpunkt kom när Luther, genom att fastnagla sina teser på dörren till Slottskyrkan i Wittenberg, angrep kyrkans förmåga att slå mynt av människors tro. Till den kristliga adeln av tysk nation (1520), som Luther inleder med orden: ”tystnadens tid är förbi, och tiden att tala är kommen”, och vari han uppmanar folket att ”vakna upp, och frukta Gud mer än människor”, skrevs inför riksdagen i Worms, där Luther skulle stå anklagad. Texten, som för övrigt är utförligt kommenterad av översättaren Gustav Norrman och därmed sätter in reformationen i ett historiskt sammanhang, behandlar uppdelningen mellan kyrka och stat, och hur den romerska kyrkan grovt missbrukade religionen för världslig makt, pengar och rättfärdigandet av ett syndigt leverne. Det är ”blad av världshistoriskt innehåll”, som på en gång förbereder och förutsäger kommande utveckling. ”Varje rad i denna geniala skrift bär vittnesbörd om, hur djupt genomtänkt, hur allvarligt och ärligt menad reformationens sak var. På ett gripande, hänfört språk väcker han den tyska nationen ur dess slummer och uppskakar den till eftertanke och självmedvetande. Med beundransvärt skarpsinne förstår Luther att blotta påvedömets brister.” (Karl Pannier) Om en kristen människas frihet (1520) har kallats ”pärlan bland Luthers skrifter”. Den lade grunden för protestantisk tro, och kanske ingen annan text av Luther lämpar sig bättre för att i sammandrag ge hans religiösa totalåskådning och lära känna honom själv. Försvarstalet vid riksdagen i Worms (1521) är inte bara ett retoriskt mästerverk. Historiker har beskrivit rättegången som födelsen av den moderna världen. Inför kejsaren och riksdagen i Worms ”stämde dåtiden och framtiden möte”. Företal till Romarbrevet (1522) utgör den kanske bästa introduktionen till Luthers teologi. Hans omvändelse föregicks av studiet av Pauli brev, och då särskilt Romarbrevet. Orden ”den rättfärdige skall leva av tro” gav honom försäkran att han var accepterad av Gud genom tron allena. Det skrevs under Luthers exil på slottet Wartburg, då han översatte Nya Testamentet till tyska. Företalet till Romarbrevet var mer utförligt än de andra och har genom åren haft en omfattande inflytelse. Vår Gud är oss en väldig borg (1529), den protestantiska psalmen framför andra, skrev Luther både melodi och text till. Hans starka musikintresse gjorde ett stort avtryck i reformationsrörelsen. På medeltiden deltog församlingen nästan inte alls i sången. Luther förändrade detta så att han kan sägas vara den moderna kyrkosångens fader. Ett enkelt sätt att be (1535) skrevs efter önskemål från Luthers barberare, som ville ha en enkel vägledning för hur man bäst ber till Gud. Trots att han var en bönens man är detta ett av få verk av Luthers penna som har överlevt i ämnet.