Sverige som universitetsmarknad e-bok

Högskolan är en samhällssektor där graden av dynamik och omvandling inte är påtagligt hög. Få nya aktörer etablerar sig, och perspektivet är allt som oftast snävt nationellt. Det är beklagligt. Ur såväl studenters och forskares som lärosätenas perspektiv torde ökad mångfald och internationalisering i den högre utbildningsvärlden vara positiva inslag. Allt fler länder visar intresse för att stärka sin högre utbildning genom utländska etableringar. Förra året fanns det omkring 200 utländska filialcampus runtom i världen, och drygt 30 nyetableringar var under planering. Antalet filialcampus ökade med 23 procent mellan 2009 och 2012. Sedan 2009 har filialer öppnat i 22 nya länder. I rapporten "Sverige som universitetsmarknad" av Patrick Krassén, policyanalytiker vid Svenskt Näringsliv, föreslås åtgärder på flera områden för att underlätta etableringen för nya aktörer inom högre utbildning, både svenska och utländska. Regelverket för att få tillstånd är svårförutsebart och innebär betydande trösklar för etablering. Det bör ses över. Insatserna för etableringar av utländska universitets filialer i Sverige behöver samordnas tydligare mellan regering, svenska lärosäten och intresserade kommuner. Regeringen bör också sätta upp som konkret mål att få en filialetablering i Sverige till 2020. Föreningen Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Vårt långsiktiga mål är att Sverige ska återta en tätposition i den internationella välståndsligan. En position som innebär att vi får större möjligheter att ständigt utveckla och förbättra samhället vi lever i. För att uppnå detta behövs en bred intressegemenskap kring värdet av företagande och företagsamhet. Vårt uppdrag är att öka förståelsen för företagens verklighet och att verka för att alla företag i Sverige ska ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Vi vill att alla ska ha kunskap om vad det innebär och även ha chansen att starta och driva företag. Företagande är ett allmänintresse och inte ett särintresse. Utan framgångsrika företag kan den svenska välfärden inte tryggas eller vidareutvecklas. En välfärd som används för att betala för den skola, vård och omsorg som vi alla i svenska samhället får ta del av.