Varför anses boken vara bättre än filmen?

Giuliano da Empolis hyllade roman Trollkarlen i Kreml anses av kritiker vara mycket bättre än filmatiseringen. Boken har en intellektuell styrka som är svår att förmedla på vita duken. Boken blev en stor internationell megasuccé, och filmen fick ett ganska ljummet och blandat mottagande av kritikerna, trots stora skådespelarprestationer.

De främsta anledningarna till varför boken fungerar bättre än filmen:

• Inre monologer vs. tungrodd voice-over

Boken bygger helt på att den fiktive spinndoktorn Vadim Baranov (baserad på Vladislav Surkov) berättar om sitt liv och maktens psykologi. Da Empolis text är fylld av djupt skarpsinniga, filosofiska och cyniska reflektioner. I filmen har regissören försökt lösa detta genom att låta den amerikanske skådespelaren Paul Dano prata i en oavbruten berättarröst över scenerna, vilket filmkritiker har beskrivet som tröttsamt och skavande.

• Språkförbistring och dialekter

Boken är skriven på franska men skildrar rysk maktelit. Filmen är däremot en fransk-amerikansk samproduktion där ryska karaktärer spelas av amerikanska och brittiska skådespelare (som Jude Law, Paul Dano och inte minst svenska Alicia Vikander) som talar bruten engelska. Detta bryter illusionen och gör att det politiska dramat bitvis känns mindre trovärdigt än texten på boksidan.

• Överbelastad handling

Filmen försöker klämma in tre decennier av rysk historia (från Jeltsin till nutid) på två och en halv timme. Många recensenter kallar den därför en "Wikipedia-film" som bara bockar av historiska händelser (som Kursk och Krim) utan att få till en verklig nerv. Det går lite för fort helt enkelt, vilket inte alls upplevs i boken.